Godkväll,

Fick inte spela ett enda byte idag i matchen fastän jag skulle ha fått det, tråkigt och jag vet inte om jag orkar med detta mycket längre. Jag orkar inte åka till hallen med ett fejkleende, försöka vara glad och skratta med de alla andra så att de inte ska undra vad det är med mig när jag igentligen bara skulle vilja gråta. Jag tror nästan att de börjar förstå att det är någonting nu, de kan se det i mina ögon. Jag försöker ha den gnistan som jag alltid har haft där förut, men jag  vet att det inte är som förut.  Jag må kanske inte vara en sån jättebra hockeyspelare, men på 5 matcher och inte ha fått höra EN enda positiv sak om mig tar ganska hårt ska ja säga er. Jag känner mig helt enkelt sämst just nu. Varför ska ja fortsätta spela hockey om jag är så dålig?  
Jag tycker så himla mycket om laget, ni ska veta att det är p.g.a er jag fortfarande är och tränar,  men jag tycker att det känns som att de andra bara ignorerar mig för att de igentligen inte vill ha mig där.. men vågar inte säga nått. Hur kul är det att känna så tror ni?
Jag måste prata med tränarna sa pappa idag, och jag får väl försöka fixa ett möte med dom.  Jag hoppas att kaptenerna pratar med dom om vad vi ska på mötet igår, då kanske det blir lite ändring, får väl se hur det blir på söndag då vi möter leksand borta.  Annars kommer jag nog inte orka stanna kvar i Linköping och LHC tyvärr.


Det enda positiva just nu är mina brownies som jag bakade förut idag, helt sjukt goda! De gör mig på lite bättre humör iaf.


/e